Gift er med mig?

januari 9, 2008

220 bloggvisningar?:D
En kommentar från en Sandra?:D

( undra om detta är en sandra jag känner eller en helt annan sandra som av någon mystisk anledning hamnat här i internets avkanter och slumkvarter tillsammans med er andra vilsna människor som inte har vett nog att inse att min blogg inte är något att ha igentligen).

Men jag gillar er ändå:) speciellt dej sandra.

För övrigt andra saker som har hänt är att idag har skolan börjat, det är lite jobbigt när jag igentligen föredrar att skriva blogg på natten istället för någon annan tid på dygnet men det blir svårt nu om jag ska hinna få någon sömn då jag börjar klockan åtta varje dag ( nästan).
Hur mycket är normal mängd sömn? Jag sover ca 4-5 timmar per natt sen nångång runt torsdagen så däckar jag direkt när jag kommer hem och sover ikapp det jag missat de andra nätterna, jag tror inte det är så man ska sova igentligen men det har ju funkat bra hitills ( om vi räknar bort klagomål från lärare föräldrar och liknande, men skit i dem, dom vet inte vad som är bäst för mig iallafall) ( bäst för mig är att sitta hemma och äta kakor och kolla på scrubs och då och då uppdatera min blogg och träna lite så inte de där kakorna gör mig tjock och ful, jag vill vara slank och fin).

Jag kom att tänka på något precis som jag och min lärare diskuterade för några veckor sedan som igentligen gör en ganska deprimerad, det är att alla som lyckas med någonting, tillexempel idrottstjärnor, filmproducenter,skådespelare eller musikartister är fanatiker.
Vill man lyckas inom nånting måste man vara bäst eller unik på något sätt och det räcker inte att man har det som hobby oftast utan man måste engaera sig som fan för att komma någonstans med att tillexmepel träna 400 timmar i veckan eller spela in film vart man än går eller ta kort på allt som finns omkring en.
Jag har ingent sånt intresse som jag blinner för på det sättet, det betyder ju logiskt nog då att jag ska ha bra jävla tur för att lyckas med något sånt, jag som tänkte ha ett jobb i framtiden där jag tjänar mycket pengar för så lite jobb som möjligt, typ som Alex schulman eller Carolina gynning som inte gör något vettigt utan bara sitter där medans pengarna rullar in som gräs.

Jag får helt enkelt gifta mig rikt, om nån där ute har mycket pengar eller rika föräldrar hör av er här så ska jag skicka bilder på mig själv så ni kan avgöra om jag är tillräckligt vacker för er.
man förlorar ingent på att hoppas.

besvär och misär

januari 9, 2008

Igentligen, vem har det lätt? jag tror att hur bra man än har det så hittar man alltid något att vara ledsen över eller besviken på.
Om du nu är så, är det då någon mening med att försöka uppnå lycka? eller det är ju väldigt svårt då lycka är individuellt men jag känner att lycka är ett stadie där man inte har några problem eller något jobbigt överhuvudtaget i vägen för en.
Man kan nog vara lycklig såfall men bara i korta perioder tills nästa motgång kommer in i bilden.
jag har mycket motgångar nu, massvis med saker att göra och projekt att ta itu med som jag inte vill, jag vill bara skriva blogg och ha det fint hemma sittandes framför min dator i mitt varma täcke, tyvärr får jag inte det för vissa bakåtsträvare, inser inte människor att det är detta jag kommer jobba med i framtidne och detta jag kommer tjäna pengar på? just nu jobbar jag ju på grunden till det osm kommer bli min förmögenhet, nämligen min blogg.
Och om jag mot förmodan inte blir rik på den har jag iallafall många sköna minnen och stunder bevarade i den.

För övrigt, här är en bild på en Obama-lama jag gjorde i förrgår.

obamalama